Städbranschens största myter – detta säger experterna på Clean & Facility 2025
När branschen förändras snabbt dröjer myterna sig ofta kvar längre än verkligheten. På årets Clean & Facility-mässa blev några av de vanligaste föreställningarna ordentligt utmanade och vissa visade sig vara mer ihållande än väntat.
Robotar tar över lokalvården
Tekniken i städbranschen utvecklas snabbt, och robotar har blivit ett vanligt inslag både på mässgolvet och i diskussionerna. Men trots att automatiseringen öppnar stora möjligheter finns en oro som ofta dyker upp: kommer robotarna att ersätta lokalvårdarna?
På Clean & Facility-mässan beskrev Mats Carlsson, försäljningschef på i-team, hur verkligheten kring robotiserade städmaskiner ser ut. Enligt honom stämmer den inte överens med de förväntningar och föreställningar som ofta sprids.
“Robotar tar inte bort jobb, de frigör tid. De hjälper lokalvårdare att fokusera på detaljerna, det som människor gör bäst,” berättar Mats Carlsson, försäljningschef på i-team.
Mats berättar att golven i dag står för 60–70 procent av tiden i ett städuppdrag. Det är monotont, tungt och slitsamt arbete som tar mycket av personalens energi. Robotar är utvecklade för att ta just den typen av uppgifter, så att lokalvårdare istället kan lägga sin tid på kvalitet, detaljer och mer avancerade moment som kräver en mänsklig blick.
Han förklarar att tekniken är enklare att hantera än många tror. Flera av i-teams robotar programmeras inte ens i traditionell mening, de styrs med hjälp av QR-koder, vilket gör dem lättanvända även för dem som annars kan möta språkutmaningar i yrket.
Mats tog även upp frågan om tillgången på arbetskraft. Enligt branschuppgifter råder det i dag brist på omkring 70 000 personer inom FM och lokalvård i Sverige, vilket påverkar bemanningssituationen i många verksamheter.
“Robotiseringen är inte ett hot mot yrket. Den är en förutsättning för att vi ska orka och för att branschen ska få den status den förtjänar,” berättar Mats Carlsson, försäljningschef på i-team
Robotisering och nya arbetsmetoder visar hur branschen snabbt rör sig mot smartare och mer professionell lokalvård. På mässan blev det lika tydligt att branschens framtid också handlar om människorna bakom arbetet och hur vi värderar deras kompetens. Därför är det naturligt att nästa myt handlar om just utbildning.
Lokalvård kräver ingen utbildning
En av de mest seglivade föreställningarna är att lokalvård inte kräver någon utbildning, utan är ett yrke ”man bara kan”. Detta tog Matthias Lindholm, ordförande för Städbranschen Sverige, upp under ett seminarium på Clean & Facility-mässan.
“Utbildning är helt avgörande, både för kvaliteten och för att behålla personal i en bransch med stora rekryteringsutmaningar,” säger Matthias Lindholm.
Enligt Mattias är rekryteringsutmaningarna i branschen en av anledningarna till att utbildning spelar en avgörande roll. Han menar att rätt introduktion och möjlighet till kompetensutveckling inte bara stärker kunskapen, utan också bidrar till yrkesstolthet och ökar viljan att stanna kvar i yrket.
Han beskriver samtidigt att modern lokalvård är betydligt mer avancerad än vad många föreställer sig. Arbetet kräver kunskap om material och golvtyper, hygienrutiner, ergonomi, städmetoder och digitala verktyg, kompetenser som enligt honom har direkt betydelse för både säkerhet och kvalitet.
Utbildning fungerar också, enligt Mattias, som ett skydd för hela branschen. Tydliga kompetenskrav och definierade nivåer gör det svårare för kriminella aktörer att etablera sig och konkurrera med oseriösa arbetssätt.
För att höja yrkets status pekar han på att Städbranschen Sverige arbetar långsiktigt med flera initiativ. Bland annat tas en barnbok fram om lokalvårdens betydelse, i syfte att tidigt ge barn en förståelse för yrkets samhällsvikt. Även initiativ som Städarens Dag, som infaller första måndagen i december, lyfts fram som viktiga för att synliggöra yrkesgruppen och dess kompetens.
Lokalvård är ett yrke som kräver yrkesspecifik kompetens och utbildning. Uppfattningen att arbetet kan utföras utan särskild kunskap stämmer inte med de krav som i dag ställs på materialkännedom, hygien, ergonomi och arbetsmetoder. När yrkets kompetensinnehåll tydliggörs skapas också bättre förutsättningar för att formulera och följa upp krav på kvalitet och utförande.
Att ställa krav skapar konflikt i städbranschen
Frågan om kravställning är återkommande i städbranschen. Enligt Thomas Kronståhl, styrelseledamot i Städbranschen Sverige, är beställarkompetens en avgörande faktor i sammanhanget. I ett nedslag i PIMAs serie Rena Sanningar beskriver han hur tydliga krav och uppföljning påverkar branschens förutsättningar.
”Beställarkompetens är helt avgörande för att värna seriösa aktörer i branschen. Nyckeln till en mer seriös städbransch är att ställa krav som man både har resurser och en tydlig avsikt att följa upp. Utan uppföljning blir spelplanen otydlig, och då gynnas varken kvalitet, långsiktighet eller seriöst företagande”, säger Thomas Kronståhl.
Han förklarar att tydlig kravställning därför inte bör ses som ett sätt att skapa konflikt, utan som en del av ett professionellt ansvar. Med rätt beställarkompetens anser han också att beställare får bättre förutsättningar att identifiera orimligheter, exempelvis sådant som kan vara kopplat till arbetslivskriminalitet, både i anbudsskedet och under pågående avtal.
Vidare beskriver Thomas att uppföljning inte enbart handlar om att kontrollera den tekniska städkvaliteten genom kvalitetskontroller. Enligt honom behöver uppföljningen även omfatta hur leverantörer i praktiken arbetar med de krav som ställts. När krav kombineras med systematisk uppföljning skapas, enligt Thomas, större transparens och trygghet samt bättre förutsättningar för seriösa leverantörer att verka på marknaden.
Städbranschens framtid avgörs inte av robotar utan av människor
Efter samtal med flera aktörer under mässan framträder en samstämmig bild: städbranschens utveckling handlar i hög grad om människor, kompetens och ansvar. Utbildning, yrkeskunnande och kravställning med uppföljning lyfts som centrala faktorer.
Teknik beskrivs främst som ett stöd till arbetet. När yrkesskicklighet tas till vara och beställare följer upp ställda krav skapas bättre förutsättningar för en seriös och hållbar bransch. Genom att lyfta dessa perspektiv kan förenklade föreställningar utmanas och en mer nyanserad bild av lokalvårdens innehåll och betydelse få utrymme.
