Ny standard för rengöring i vården – vad innebär den egentligen?

Kraven på hygien inom hälso- och sjukvården ökar och rengöring och desinfektion spelar en avgörande roll i arbetet med att minska smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Den 24 april deltog vi i ett webbinarium från Svenska institutet för standarder (SIS), där den nya standarden SS 8760014:2025 presenterades, med fokus på tydligare krav och bättre möjligheter till uppföljning. Men vad innebär den egentligen?

Från städning till en del av vårdhygienen

Den kanske viktigaste förändringen är ett tydligt skifte i synsätt. Det handlar inte längre om “städning” i traditionell mening utan om rengöring som en kontrollerad och viktig del av vårdhygienen.

Det innebär att arbetet:

  • Blir mer strukturerat
  • Kopplas tydligare till smittorisk
  • Får högre krav på uppföljning

Tydligare koppling mellan risk och resultat

En central del i standarden är att lokaler delas in utifrån smittorisk och kopplas till vilken nivå av renhet som ska uppnås.

Det gör att:

  • Kraven blir tydligare
  • Förväntningarna blir mer konkreta
  • Resultatet går att följa upp på ett helt annat sätt

Större fokus på rätt saker

En annan viktig förändring är det tydliga fokuset på ytor med smittorisk. Det betyder att rengöring inte handlar om att göra allt lika mycket, utan att:

  • Prioritera rätt ytor
  • Arbeta mer riskbaserat
  • Lägga fokus där det faktiskt gör skillnad

Det här är en stor förändring i hur arbetet planeras och utförs.

Från fria arbetssätt till tydliga rutiner

Standarden ställer högre krav på hur arbetet ska utföras.

Det handlar om:

  • Tydliga och dokumenterade rutiner
  • Samma arbetssätt varje gång
  • En bestämd ordning i arbetsmoment

Standarden innehåller också ett nytt avsnitt kring tvätt- och torkprocesser för städtextilier, vilket ytterligare stärker helheten i arbetet.

Kvalitet som går att mäta

En tydlig skillnad är att rengöring i högre grad ska kunna följas upp och kontrolleras.

Med hjälp av etablerade metoder som SS-INSTA 800 blir det möjligt att:

  • Mäta resultat
  • Säkerställa nivåer
  • Skapa en gemensam bild av vad “rent” faktiskt innebär

Tydligare ansvar för alla parter

Standarden lyfter också vikten av att ansvar är tydligt definierat. Det handlar också om en tydlig arbetsfördelning mellan vårdpersonal, lokalvård och servicepersonal.

Det gäller både:

  • Uppdragsgivare
  • Utförare
  • Samverkan med vårdhygienisk kompetens

För att nå rätt nivå krävs rätt förutsättningar, inte bara rätt utförande.

Vad innebär det här i praktiken?

Den nya standarden innebär framför allt ett skifte från:

Generella städinsatser till strukturerad och kvalitetssäkrad rengöring

Det påverkar:

  • Hur arbetet planeras
  • Hur det utförs
  • Hur det följs upp

För oss som serviceföretag är det här en naturlig utveckling

För PIMA är det här en naturlig utveckling. Genom vårt engagemang och vårt dagliga arbete inom vårdmiljöer följer vi utvecklingen i branschen nära.

Vi arbetar kontinuerligt med rengöring i vårdcentraler, sjukhus och kliniker, där kraven på hygien och kvalitet är höga. Vårt arbetssätt är redan idag i linje med den tidigare versionen av standarden, vilket gör att vi på ett naturligt sätt kan ta in uppdateringarna i den nya versionen och vidareutveckla våra rutiner. Samtidigt har vi en stark kompetens inom renrum, där struktur, metodik och noggrannhet är avgörande.

Vi ser tydligt att branschen rör sig mot:

  • Mer struktur
  • Högre krav
  • Större fokus på kvalitet och kompetens

Det ligger helt i linje med hur vi redan arbetar idag  och något vi fortsätter att utveckla tillsammans med våra kunder. Den nya standarden tydliggör en viktig sak: Rengöring inom vården är inte en sidofunktion, det är en avgörande del i att minska smittspridning. Med tydligare krav, bättre struktur och ökad möjlighet till uppföljning skapas bättre förutsättningar för en tryggare vårdmiljö.

Källa: SIS (Svenska institutet för standarder)